Ser honom överallt. Är han inte inne på msn lr facebook så ser jag honom i mina tankar. Mitt huvud fylls av minnen. Hans leende, hans ögon, hela han är underbart fin. Kan inte förstå att jag hade sån tur att träffa honom.
Att inte prata med honom gör mej deprimerad. Räcker med en minut av att höra hans röst, ett sms vad som helst och det gör min dag.
Han snurrar min värld. Fjärilar i magen varje gång jag pratar med honom lr träffar honom.
Att allting skulle fucka upp sej visste jag redan från början. Jag lyssnar aldrig när folk berättar för mej att si och så äre. Tänker alltid att det kanske inte blir så. Men visst fan blire så. Varför skulle det inte bli så? Allting fuckar upp sej i mitt liv.
Har hållt mej hela dagen och inte skrivit ett skit till honom. Väntar på att han ska skriva till mej. Orkar inte vara den som skriver först hela tiden. Känns som att jag stör och att jag är jobbig.
Orkar inte få mitt hjärta krossat ännu en gång. Nu kmr Lollo säga till mej att skärpa mej och bli glad istället för att deppa.
Att jag alltid ska träffa idioter som sen bara sviker lr krossar mej totalt... Orkar inte med det längre. Vill vara lycklig ngn gång. Vill kunna känna mej trygg i ngns famn igen. Vill kunna ha små tjaffs med ngn och ändå veta att det löser sej för att vi verkligen älskar varandra. Shiet känslosam jag ska vara hela tiden. Slutar nu innan tårarna kmr idag igen!

BellaH