20 oktober

Nu har jag bestämt mej för att jag ska inte hindra mej själv från att skriva ut hur jag faktiskt känner. Kommer skriva att jag mår skit om jag gör det. Och det är inte för att söka uppmärksamhet eller för att jag vill att folk ska tycka synd om mej utan det är för att folk ska förstå mej lite bättre. För det är så många som frågar och jag har så svårt att få ut det i ord när jag pratar.
Det blir inte bättre av att jag sitter och håller inne känslorna hela tiden. Även om jag inte sagt till någon att jag börjat blogga igen så det kommer nog inte vara någon av mina vänner som läser det här ändå. Men sen om dom vill veta något kommer jag visa dom bloggen så får dom läsa själva.
Det var väl bara detta jag hade på hjärtat egentligen. Ska gå och duscha och äta lite sen sätta mej ner med en kopp te och en bok och mysa.

Ångesten är tillbaka nu. Den smyger på mej när jag är ensam och sen när jag minst anar det är hela min dag förstörd. Orkar inte mer. Hoppas jag får göra min utredning innan jag får en riktig depression och hamnar på psyket. Blir kanske inte bättre av att jag sitter och lyssnar på depplåtar men gör mej inte gladare av att lyssna på annan musik ändå. Saknar pappa igen. Jag saknar honom mindre och mindre för varje dag men det blir också värre och värre för varje dag.

Bellah

Kommentarer
Postat av: Jennifer Victoria

Jag hamnade inte där förrän ca 1,5 år efter att jag fått min diagnos. Sen beror det väl på hur farlig man är. Jag tycker hur som helst det är bra att du känner att du kan skriva om hur du mår, det är ett bra sätt för att få folk omkring en att förstå varför man är som man är.



Sv: När du skaffat det så får du mycket gärna lägga till mig; enter-space

2011-10-20 @ 19:39:33
URL: http://ingenexistens.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0