Starkare än någonsin!

Nu har jag helt seriöst tappat orken med det här.
Får höra gång på gång vad som händer borta hos min farsa. Hur jävla sjuk i huvudet hans fru är rent ut sagt. Och jag vet det själv, har också bott där en gång i tiden. Och nej jag kallar inte henne ''styvmamma'' eller något sånt för det har hon rent ut sagt fan aldrig varit.
 
Sen jag var 9-10 år har jag fått höra att jag är fet, borde träna, äta mindre, ja allt möjligt. Och inte från henne utan hon har fått min pappa till att komma och säga det till mig och min syster som är 2 år äldre.
Hon fjäskade sig in och kom med kakor varenda gång hon kom och hälsade på. Sen flyttade hon in och all skiten började. Visst, vissa regler var väl kanske bra men vissa regler var helt jävla störda.
De gifte sig och fick en dotter tillsammans. Det är pga henne jag stannade så länge jag gjorde.
Det gick så långt att jag gav upp hoppet om att min egna pappa skulle tycka om mig. För i princip allting de sa var dåliga saker om mig och min storasyster.
 
Jag kommer ihåg en gång när vi bråkade så hade hon köpt löshår till mig. Hon kom inrusandes på mitt rum med en sax och klippte sönder dem inklusive den slingan jag hade i håret och tog mer eller mindre styptag på mig.
 
Min syster flyttade hem till mamma något år innan mig. I november 2009 när min mamma fyllde år så skrev jag en text om henne här. Då kommenterade min pappas fru att hon var lat, levde på bidrag, inget att vara stolt över och en nolla. Det blev ett jävla liv där hemma när jag kollat upp IP-adressen genom att skriva en till kommentar från den datorn jag visste att hon använde. Självklart samma IP-adress så fick det bekräftat att det var hon. Men det var tydligen jag som behövde hjälp och jag skulle bara flytta för att min syster gjorde det.
Jag packade ner alla mina kläder och lite andra grejer och stack till mamma. Kläderna kunde jag dock inte ta med mig eftersom det var massa snö, halt och jag cyklade.
Blev en jävla vecka för mig. Grät varje dag och gick inte till skolan. Mamma ringde och förklarade för dem varför jag inte var där och de förstod ju då såklart. Detta var på söndagen som jag flyttade. På onsdagen stack jag och min syster bort till pappa för att hämta mina kläder. Det var precis innan fyra så vi fick skynda oss innan pappa kom hem. Min syster tog moppen och jag cyklade i spöregnet. Tog så mycket jag kunde på cyklen medans min syster tog resten på moppen.
När man är hos min pappa och ska ner till där vi bodde innan så är det en backe precis utanför pappas hus sen kommer en väg och sen ännu än liten backe ner till raden med höghus där vi bodde längst bort. När jag cyklar ner för den andra backen ser jag pappa komma i en sväng lite längre bort. Vet inte om han såg mig men han såg min syster då hon kom en bit efter med moppen.
Samma dag skulle vi till huset vi bor i nu och kolla på det, så jag kom hem, hällde ut alla mina kläder i sängen och hittade pappas gamla jobbartröja, tog på mig den och satte mig längst in i hörnet på sängen och började storlipa rakt ut.

Det var ett jävla liv här på bloggen om det, alla inlägg finns kvar så bak i arkivet och kolla om ni känner för det.
Tog ett bra tag innan jag träffade pappa nästa gång förutom på mitt utvecklingssamtal på skolan ungefär 2 veckor efter jag flyttat.
 
Men nu är jag här, snart tre år senare, starkare än någonsin och ångrar inte en sekund att jag flyttade.
Min pappa är fortfarande gift med sin fru och min lillasyster är idag 6 år gammal och känner knappt igen mig när hon ser mig, säger inte ett ord till mig knappt. Henne gör jag allt för. Henne skulle jag gå genom eld för. Spelar ingen roll om hur mycket kontakt vi har när hon blir äldre. Henne gör jag allting för.
Min önskan är dock att min pappa inser hur dåligt jag och min storasyster mått utav allting vi blivit utsatta för.
Önskar även att min pappa och min storebror löser allting som hänt mellan dem. Min fina storebror och hans fru som jag och min syster bodde hos mer eller mindre hela sommarlovet -07 när vi inte orkade med allting som hände hemma.

ALL JÄVLA KÄRLEK TILL ER SOM HJÄLPT MIG OCH MIN SYSTER UNDER DESSA ÅREN! Utan er vet jag inte var vi hade varit idag. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0